Så här kan du använda Kommat

Vi tror att det är viktigt att öva upp deltagarnas förmåga att lösa problem, både i matteklassrummet och i ”verkligheten”. Det har också visat sig att studerande lär sig mer genom att kommunicera kring matematik än att bara arbeta enskilt, se t ex artikeln om Åse Hanssons forskning i Lärarnas Nyheter. Vi menar att problemlösning är en undervisningsmetod som lämpar sig mycket väl för att få eleverna att kommunicera mer, och vi tipsar här på sidan om problem och uppgifter  som vi har använt oss av i vår undervisning.

Problemlösningen brukar ibland delas upp i olika faser och ofta används den indelning som beskrivits av George Polya , en person som forskat kring problemlösning i matematik. I sin bok Problemlösning, en handbok i rationellt tänkande delar han upp processen i fyra faser:

  • Att förstå problemet
  • Att göra upp en plan
  • Att genomföra planen
  • Att se tillbaka och kontrollera resultatet

Ofta är lösningsprocessen inte en rak väg från fas 1 till fas 4, utan man hoppar fram och tillbaka mellan faserna, löser delproblem eller enklare problem av samma typ för att få en bättre förståelse av problemet. Som lärare bör man dock se till att planera så att alla faserna finns med, att man lägger tid på att få alla elever att förstå problemet och jämföra olika lösningar.

De sätt som rekomenderas när man vill arbeta med problemlösning som undervisningsmetod brukar gå ut på att inleda med att gå igenom problemet gemensamt så att det är tydligt vad det går ut på. Sedan får var och en arbeta enskilt en kort stund, 5-10 minuter, därefter i mindre grupper om 3-5 elever och till sist sker en lärarledd diskussion i helklass. Det viktiga är att diskutera elevernas olika lösningsmetoder, och att uppmuntra eleverna att reflektera över skillnader och likheter. Läraren bör också lyfta fram vilka olika matematiska begrepp och metoder som man använt. Några strategier för att lösa problem finns på sidan  Ma 1 – Problemlösning.

Läs mer om detta i boken Rika matematiska problem – inspiration till variation av Hagland, K, m fl. Stor uppmärksamhet har också riktats mot matematikundervisningen i Japan som har stort fokus på gemensam problemlösning. En artikel om deras metodik finns att läsa i senaste numret av Nämnaren: Flera lösningar på ett problem – den japanska metoden av Yoshinori Shimizu.